Corylus avellana

Ett av mina absoluta favoritträd är Hassel. När det känns som det aldrig vill bli vår på riktigt står den där med sina lysande gula hängen. Som tunga regndroppar hänger dom mellan grenarna. Det är hanblommorna som syns mest och dom bildas redan föregående år och övervintrar sedan utan något som helst skydd runt sig – därav den tidiga blomningen. Honblommorna däremot måste man leta lite efter. Om man går riktigt nära en solvarm dag så kan man se dom små mörkt rosaröda trådarna som sticker fram ur ett knoppformat litet ax. På den andra bilden kan man skymta en.

En annan anledning till att jag tycker om hassel är hur dom växer och var dom växer. Där hassel finns, finns det också ofta blommor och växter som är underbara. När jag var liten brukade vi åka till en särskild  ”hasseldunge” och plocka gullvivor. En torr, halvskuggig backe där vårsolen värmde skönt. Det kan också växa blåsippor kring hasseln och i Östergötland, där jag kommer från, är dom inte fridlysta (man får plocka en bukett, men inte gräva upp). Jag saknar verkligen att få plocka blåsippor på våren.

Dessutom kan man göra korgar och växtstöd av hassel. Om man bara får tag i någon …

Och i helgen hörde jag dom första trevande tonerna från en koltrast – lycka!!

*

*