Vallmo och Maskros

Det får bli lite bilder idag med. (Har haft problem med bildkvalitén på sistånde här på bloggen men jag tror att jag börjar få ordning på det …) Jag måste ju visa våra två nya familjemedlemmar – Vallmo och Maskros! Två helt underbart söta dvärgvädurar. Vallmo är den ”röda” och Maskros den grå. Egentligen är det lilla T, sonen på 9 år, som har fått dom, men syster I 6 år verkar vara den som njuter mest av att gosa med dom små paltarna. Jag trodde aldrig jag skulle tycka det är så roligt med djur, men efter min utbildning har jag fått lite annan syn på saken. Jag inser värdet av närheten till levande varelser och någon att ta hand om (förutom familjen).

I hönshuset ligger hönorna och ruvar sina befruktade ägg. Det är ungefär två veckor kvar tills det förhoppningsvis blir några kycklingar. Då är det bara att hålla tummarna för att antalet tuppar än litet och att det istället blir små hönor, som man kan stanna hos oss.

I odlingslådan vid den soliga väggen på framsidan växer ruccolan nu så att jag kan plocka lite varje dag. Spenaten har kommit igång och rädisorna har kommit upp. Som jag har längtat efter att skörda eget till salladen. Och lika mycket saknar jag det när hösten tar vid. Så nu ska jag se till att så frö hela tiden så att det blir en lång ”bladsäsong”.

De röda äppelblomsknopparna sitter på ett av de två träden jag ympade förra våren. Sorten heter ”Fredrik” och ska vara hyfsat motståndskraftig mot kräfta. Det är dessa två som – om dom kommer i jorden någon gång – ska bli äppelbågen.

*
*